Jag lämnar glamouren och säger upp mig

En mycket glad Backa Maj

Så här glad är alltid min dotter. Och så här glad kommer hon alltid att vara nu då vi får ses oftare.

Jag har fått ett nytt jobb! Från och med april jobbar jag på Sydnytt i Malmö i stället för på Rapport. Det är betydligt närmare Backa Maj, och jag kommer att få programleda en del, förmodligen med start till hösten. Perfekt för mig som vill vara mer med min dotter, och perfekt för mig som är beroende av att lära mig nya saker hela tiden.

Pizza som lämnats kvar av hungrig arbetskamrat - antagligen efter terrordåden i Norge.

Vi som jobbar natt uppskattar mycket att våra arbetskamrater lämnar lite smulor åt oss.

Det är fint att jobba på Sveriges största nyhetsprogram, så det tar förstås emot lite att lämna det. Riksnyheter är roliga att göra, eftersom urvalet av ämnen är större. Om jag vill göra en IT-nyhet behöver jag inte hitta en krystad regionalvinkel för att kunna berätta historien – det är bara att göra. Å andra sidan har jag inte varit ut och träffat vanliga människor särskilt mycket sedan jag började på Rapport.

Redigeringsdator och en påse frukt

Det här är vad jag ser framför mig då jag jobbar natt på Rapport. Jag brukar försöka äta bara frukt för att hålla mig vaken.

Som tv-människa tycker jag bilder är bra på att berätta historier, och jag har nu valt ut tre stycken som handlar om vad jag lämnar och vart jag är på väg. Jag har medvetet valt dem för att de ska rättfärdiga mitt beslut.

Återbesök på Karolinska

Min dotter föddes på Karolinska sjukhuset i augusti 2011 och bor i vanliga fall i Skåne, så då jag jobbar i Stockholm är vi långt ifrån varandra och jag längtar hemskt mycket efter henne.

Men den här dagen hade jag ett sådant där lugnt morgonpass, då man mest hjälper till med telegrambilder och lägger ut saker på webben – och skulle komma iväg tidigt och åka hem till Skåne.

Då jag satt på pendeltåget med min fullproppade ryggsäck och axelremsväska plockade jag fram jobbmobilen och upptäckte en TT-flash och ett missat samtal med dolt nummer. Det blev ingen lugn morgon i något redigeringsbås på jobbet, utan ett återbesök på Karolinska – tillsammans med min gamla chef som anmält sig som frivillig att rapportera direkt i morgonsändningarna.

Per var tjusig i kavaj och jag kom lufsande med alla mina väskor, så jag tror balansen i rapporteringen blev ganska bra åtminstone sett till det estetiska.

Andra reportrar hade i uppgift att göra inslag till kvällssändningarna, så väl tillbaka på jobbet ägnade jag mig åt att smygklippa en liten betraktelse till webben – för att ändå ha något slags kontroll över mitt material. Jag tycker det blev ganska roligt.

Nyss kom nyheten om att Estelle, som det sedermera bestämdes att hon skulle heta, ska döpas på min födelsedag. Jag ska försöka tona ner firandet så gått det går, så att hovet inte hamnar i medieskugga.